Josef August Schauman, född 7 juli 1826 i Helsingfors, Finland, död 28 augusti 1896 på sin villa i Stansvik nära Helsingfors, var en finländsk publicist, bror till Frans Ludvig och Berndt Otto Schauman, far till Georg Schauman.

Schauman blev student 1842 och filosofie kandidat samt filosofie magister 1850. Han var en av de första i Finland, som gjorde arbetet i tidningspressens tjänst till huvudsaklig levnadsuppgift. 1853-1855 redigerade han Morgonbladet, 1859-1861 veckobladet Papperslyktan och 1861-1863 Helsingfors Tidningar. Schauman var varm anhängare av de liberala idéerna och bekämpade Johan Vilhelm Snellman, som i sitt Litteraturblad svarade i skarpa ord. Polemiken gällde Januariutskottet. Med anledning av Snellmans angrepp avstod han från tidningens ledning och tog avsked av sina läsare, som emellertid betygade honom sin erkänsla, varefter han återtog redaktionen (1861).

1864 uppsatte Schauman Hufvudstadsbladet som ett notisblad utan angivet politiskt syfte. Genom omsorgsfull skötsel, lämplig anordning och pigg stil vann detta dagblad, som han redigerade in på 1885, betydande publicistisk och ekonomisk framgång. Schauman var en verksam medlem av Helsingfors stadsfullmäktige och invaldes som ledamot av ridderskapet och adeln 1863-1894 i flera viktiga lantdagsutskott. Han var en bland grundläggarna av det liberala partiet och förblev dettas program trogen. Efter att ha lämnat Hufvudstadsbladet i andra händer utgav Schauman i häften Nu och förr (1886), där han dels diskuterade dagspolitiken, dels skildrade förhållandena i Helsingfors under sin barndom. Under sina sista levnadsår var han sysselsatt med att samla och redigera sina levnadsminnen och utgav det intressanta arbetet Från sex årtionden i Finland (1892-1894; omfattar tiden till slutet av 1861).

- Källa Wikipedia